Phenibut Benzodiazepine tranquilizers Green Red Diskussion: Fenibut och lugnande medel av typen bensodiazepiner

HEISENBERG

ADMIN
ADMIN
Joined
Jun 24, 2021
Messages
1,645
Solutions
2
Reaction score
1,760
Points
113
Deals
666
Fenibut och lugnande medel av typen bensodiazepiner

Fenibut är ett depressivt medel i centrala nervsystemet och ett derivat av signalsubstansen gamma-aminosmörsyra (GABA), som spelar en nyckelroll när det gäller att hämma nervaktivitet. Genom att efterlikna effekterna av GABA binder Phenibut till GABA-B-receptorer, som är involverade i att minska nervens excitabilitet och lugna hjärnan. Detta leder till dess primära effekter av att minska ångest, främja avslappning och, i högre doser, inducera sedering.

Utöver dess verkan på GABA-B-receptorer tros fenibut påverka dopamin, en neurotransmittor som är associerad med humör, motivation och nöje. Man tror att fenibut ökar frisättningen av dopamin, vilket bidrar till känslor av välbefinnande och potentiellt ökar humöret. Denna dopaminmodulerande effekt är en del av varför vissa människor upplever eufori eller en känsla av mental klarhet efter att ha tagit Phenibut.

Föreningen har också en svag affinitet för GABA-A-receptorer, men dess interaktion med dessa är minimal jämfört med GABA-B. GABA-A-receptorer är vanligtvis inriktade på läkemedel som bensodiazepiner, som har starkare lugnande och muskelavslappnande effekter.


Lugnande medel av bensodiazepintyp verkar genom att öka aktiviteten hos gamma-aminosmörsyra (GABA), den primära hämmande signalsubstansen i hjärnan. När GABA binder till sina receptorer orsakar det ett inflöde av kloridjoner i nervcellerna, vilket gör dem mindre benägna att avfyras och därmed dämpar hjärnans aktivitet. Bensodiazepiner binder till ett specifikt ställe på GABA-A-receptorn och förstärker GABA:s naturliga effekter. Detta ökar frekvensen av öppningar i kloridjonkanalerna, vilket leder till större hämning av nervaktiviteten.

Denna förstärkta GABAergiska effekt ger flera terapeutiska resultat, såsom minskad ångest, muskelavslappning, sedering och antikonvulsiv aktivitet. Det övergripande resultatet är ett lugnande av det centrala nervsystemet, vilket är anledningen till att bensodiazepiner används för att behandla ångestsyndrom, sömnlöshet, muskelspasmer och kramper. Vissa används också vid anestesi för att framkalla avslappning före operationer.
  • Ett exempel på en vanligt förekommande bensodiazepin är diazepam, även känt som Valium. Diazepam används för att behandla ångest, muskelspasmer och kramper och förskrivs ibland vid alkoholabstinens. Det verkar relativt snabbt och har en lång halveringstid, vilket gör det användbart i situationer där långvarig lugnande eller sedering behövs.
  • Ett annat exempel är alprazolam, känt under varumärket Xanax. Det används främst för att behandla ångest och panikstörningar och har en kortare verkningstid jämfört med diazepam. Alprazolam är känt för sin relativt snabba början, vilket gör det effektivt för akut ångest eller panikattacker, men det medför också en högre risk för beroende och missbruk på grund av dess snabba effekter.
  • Lorazepam, eller Ativan, är en annan bensodiazepin som ofta används för sina lugnande och ångestdämpande egenskaper. Det används ofta på sjukhus för sin förmåga att kontrollera agitation, samt vid behandling av akuta anfall och alkoholabstinenssymtom. Lorazepam har en mer måttlig verkningstid jämfört med diazepam men är mycket potent.

Kombinationen av fenibut och bensodiazos kan ha betydande och potentiellt farliga effekter. Båda substanserna ökar aktiviteten hos GABA, men de riktar sig mot något olika receptorsubtyper. Fenibut verkar främst på GABA-B-receptorer med visst inflytande på GABA-A, medan bensodiazepiner främst riktar sig mot GABA-A-receptorer. Detta leder till överlappande effekter som sedering, muskelavslappning och ångestreducering, men förstärker också riskerna i samband med depression i centrala nervsystemet (CNS).
  1. Kombinerad användning av dessa substanser ökar risken för överdriven CNS-depression, vilket kan yttra sig som extrem sedering, förvirring och försämrad kognitiv och motorisk funktion. Användarna kan uppleva överdriven dåsighet, svårigheter att hålla sig vakna och problem med koordinationen, vilket leder till en ökad risk för olyckor som fall eller motorfordonsolyckor. Den förstärkta sederande effekten kan försämra omdömet, ge långsammare reaktionstider och orsaka minnesproblem, vilket ytterligare ökar farorna med denna kombination.
  2. Andningsdepression är en av de allvarligaste riskerna i samband med kombinationen av fenibut och bensodiazepiner. Båda läkemedlen kan undertrycka andningsfunktionen, särskilt vid högre doser eller hos sårbara individer, till exempel de med redan existerande andningssjukdomar. När de används tillsammans kan denna effekt förstärkas och leda till ytlig eller långsam andning, vilket kan leda till livshotande syrebrist (hypoxi) eller till och med dödsfall, särskilt vid överdosering.
  3. Kombinationen innebär också en hög risk för överdosering. Symtom på överdosering kan vara djup dåsighet, medvetslöshet, andningssvikt, koma och död. Eftersom båda substanserna kan orsaka en fördröjning när det gäller att nå högsta koncentration i blodet kan personer omedvetet ta mer, vilket ökar sannolikheten för överdosering.
  4. Att använda dessa substanser tillsammans kan också ha oförutsägbara effekter på humör och kognition. Fenibuts verkan på dopamin i kombination med bensodiazepinernas GABAergiska effekter kan ge humörsvängningar, irritabilitet och försämrad exekutiv funktion. Vissa användare kan uppleva ökad eufori eller humörhöjning, men detta kan snabbt övergå till depression eller ångest när drogerna försvinner, vilket leder till en farlig användningscykel.
  5. Dessutom är det särskilt riskabelt att kombinera dessa läkemedel när de blandas med alkohol eller andra CNS-depressiva medel. Alkohol, liksom fenibut och bensodiazepiner, förstärker också GABA-aktiviteten och kan ytterligare öka risken för andningsdepression, överdosering och död.

När det gäller de senaste uppgifterna finns det allt fler rapporter om personer som upplever allvarliga biverkningar av att kombinera Phenibut med bensodiazepiner, särskilt i nätgemenskaper där användare diskuterar självmedicinering mot ångest eller sömnlöshet. Fallstudier från akutmottagningar visar också på ett ökande antal inläggningar relaterade till denna kombination, ofta med andningssvårigheter, medvetslöshet eller överdosering. Med tanke på att båda substanserna finns tillgängliga blir riskerna alltmer kända, men det finns fortfarande begränsat med data om denna kombination i den formella vetenskapliga litteraturen.

Sammanfattningsvis förstärker kombinationen av fenibut och lugnande bensodiazepiner avsevärt effekterna av CNS-depression, vilket leder till risker som extrem sedering, andningsdepression, försämrad kognition, ökad risk för överdosering, fysiskt beroende och farliga abstinenssymtom. Samtidigt finns det inga tecken på värdefulla positiva rekreationseffekter som kan täcka riskerna med denna kombination.

🔴 Med tanke på allt rekommenderar vi att du undviker denna kombination under alla förhållanden.
 
Last edited by a moderator:
Top